Hästen, människans bästa vän

Jag har en tro om att alla människor i Sverige skulle kunna vara hästmänniskor om de bara hittade den del av sporten som attraherar just dem. Om man själv inte väljer att vara den som sätter sig på hästen kan man garanterat finna glädjen i att vara markservice. Att stå på sidan och arbeta med eller för teamet mellan häst och ryttare. 

Att vara hästmänniska kan vara allt ifrån att arbeta som hovslagare, till att hjälpa sina barn på med sadeln innan de skall rida. Man kan vara elitidrottare, eller foderspecialist. När man börjar fundera på allt som behövs kring hästen och ryttaren blir man förbluffad över omfattningen, men man lämnar aldrig det mest centrala, hästen!

All kunskap vi omsätter i vardagen är för att upprätthålla en bra vardag och ”arbetsmiljö” för våra hästar. Det är vårt ansvar att upprätthålla en hästhållning som vi är stolta över. Allt vi gör, varje dag, vecka ut och vecka in. År ut och år in, för att våra hästar skall trivas och ha det bra tillsammans med människorna de har omkring sig. Jag tror att vi hästmänniskor mår bra av att se en häst trivas. Den villkorslösa glädjen som man får tillbaka. En dålig dag kan fort bli en bra dag när man möts av ett gnägg när man öppnar dörren till stallet. 

Jag önskar att alla får uppleva samma glädje som jag upplevt gång på gång med detta fantastiska fyrbenta djur. 

Image
Foto: Svenska Ridsportsförbundet

Annonser

Ridskolan, en ungdomsgård för alla?

Några tankar om hästar, hockey och höbalar…

En hockeyspelare får i snitt 5 000kr mer av sin hemkommun än en person som rider på ridskola. Multiplicerar man det på antalet ridande i landets ridskolor innebär siffran att 200 miljoner kronor skulle behöva omfördelas om man vill uppnå en jämlik fördelning mellan de båda sporterna. Detta fanns att läsa i det senaste numret av Häst & ryttare och uppmärksammades också i lokaltidningen i min hemstad Luleå.

Efter att jag läst detta funderade jag på hur ridning som sport skulle sett ut om vi haft större finansiellt stöd från kommunerna. Men jag funderade främst på vilka möjligheter ridskolorna hade haft för att utvecklas till att erbjuda ytterligare verksamhet såsom ledarutbildningar och fritidsaktiviteter om dessa hade haft mer kapital att röra sig med. Kunna skapa möjligheter att ha fritidspedagoger eller andra utbildade ledare som aktivt kan arbeta med alla barn och ungdomar som finns ute på ridskolorna. Att ha anställd personal som utför de arbete som idag sker ideellt, inte för att det arbetet som sker idag inte är bra nog. Utan därför att det borde vara en självklarhet. Hur många kan inte säga att de tillbringat hela sin ungdom i stallet? Ridskolorna är ungdomsgårdar som mer eller mindre drivs ideellt av ungdomar och unga vuxna.

Hur skulle framtidens ridskola se ut om alla kommuner garanterade att det anställdes utbildade ledare på varje ridskola till den avsuttna verksamheten. Att det på ridskolorna fanns någon person som såg till att alla fick vara med och såg till att stallet är en säker och trygg miljö för alla. Att stallet som fritidsgård var öppet för alla och att kommunerna såg ridskolorna som en tillgång för sin stad. Att ridskolorna blev mer öppen även för dem som inte är lektionsryttare. Kanske skulle vi lyckas locka fler in i den fantastiska världen kring hästen och den avsuttna verksamheten.

Stallet är så mycket mer än ridning och uppsutten verksamhet.
Svensk ridsport – världens bästa, hur långt kan vi gå?
Den som lever får se…

Tävlingskonferens 12-13/10

Förra helgen var ju som ni kanske redan lästa jag & Malin på tävlingskonferens. Vi började lördagens diskussioner med att sitta i arbetsgrupper där vi pratade om barns tävlande och ponnyryttarålder. En fråga som kom upp som jag tänkte lite extra på var vad kan vi göra för de unga & dess tävlande idag? Några förslag som togs upp var att man innan klassens start kan ha en samling med dom som ska tävla, där banbrytare, domare osv kan svara på frågor, gå igenom banan tillsammans med dom som vill och på sätt minska frågor, öka kunskaperna hos dom som ska tävla osv. Något som jag tycker låter väldigt bra och absolut värt att testa vid sina ponnytävlingar!
Sedan diskuterade vi även ponnyryttaråldern, hur den kan förändras på bästa sätt, hur kommer de påverka dom som tävla? Kommer de få fler att vara kvar på ponny längre?
Under lördagskvällen var de en liten tipspromenad, kluriga frågor som rörde tävlingsverksamheten i förbundet & sedan middag.

Söndagen fortsatte vi med diskussioner kring tävlingsadministration & TDB/equipe. Vi fick komma med förslag på vad som kan förbättras i TDB och fickor och få tips på hur man kan göra arbetet med anmälningar osv på tävling enklare. Senare under dagen gick vi igenom den nya funktionärslegitimationen och vi fick höra vad TS och sportavdelningen på kansliet kommer att jobba med under 2014, några av de större prioriterade projekt är VM 2014, barns tävlande som de jobbas med just nu som är klart 2015, samt en omskrivning av tävlingsreglementet som kommer att komma ut klart till 2015.

En trevlig helg med många nya ansikten för mig, men otroligt roligt att få träffa alla dessa kunniga tävlingsintresserade! 🙂

20131018-160024.jpg

EEF och oregelbundna verb

Hej på er!

Igår kom jag hem från ett besök i huvudstaden och snön ligger vit på marken här i Luleå. Ska erkänna att jag blev väldigt glad när jag klev ur planet på Kallax.

Men vad jag gjorde i vår huvudstad var förstås det jag skulle berätta om. Jag och Madde, genom våra platser i FS, har deltagit på EEF – European Equesterian Federations årsmöte som hölls i Stockholm i år. Man kan lugnt säga att vi sänkte medelåldern! Förutom vi som deltog från SvRF var det totalt fyra kvinnor och resten var enbart äldre män.

På tisdagen inledde EEF:s ordförande Hanfried Haring från Tyskland med ett välkomsttal, sedan pratade man mycket om regler för olika internationella tävlingar och cuper. Efter det så fick vår ordförande Anders Mellberg berätta om SvRF:s verksamhet och där fick jag och Madde chansen att berätta lite om hur vi jobbar med ungdomsinflytande och den fantastiska ledarskola som vi erbjuder. På bilden nedan ser ni två nervösa tjejer 🙂

IMG_4646

Efter presentationen så var det dags för middag. Till bordet fick vi generalsekreterarna från Estland, Irland, Spanien och Finland. Det var fyra väldigt trevliga herrar! Det var dock lite ovant att småprata lite mer ”formellt” på engelska. Jag försökte tänka tillbaka på engelska lektionerna på gymnasiet och allt som dök upp i mitt huvud var alla oregelbundna verb jag tränat in till glosförhören på högstadiet! Jag måste ha tränat väldigt väl för samtliga satt som ett rinnande vatten… Middagen blev förstås jätte trevlig och språket var absolut inget problem så fort vi började prata 🙂

På onsdagen så hölls själva årsmötet, vi bytte dock lokal till Friends Arena och Quality Hotel Friends. Konferenslokalerna var jätte fina och efter lunchen fick vi gå lite rundvandring i Arenan. Jag har aldrig besökt arenan tidigare så det var väldigt roligt att få se, ska bli spännande då vår Stockholm International Horse Show flyttar dit 2014!

Det var två väldigt spännande och lärorika dagar. Vi fick verkligen chansen att ta plats och visa på den fina ungdomsverksamhet som bedrivs inom vår förbund. Många av åhörarna var väldigt imponerade och vi hoppas att fler förbund släpper fram sina unga.

Hoppas ni får en toppen helg! CUS ligger inte på latsidan utan i helgen ska vi fortsätta vår utbildning med SISU. Kika in i bloggen får ni veta mer om den senare!

Låt tävlingskonferensen starta!

Jag och Frida är på plats ifrån CUS på höstens tävlingskonferens, där representanter ifrån distriktens tävlingssektioner, centrala grenkommittéer och sportavdelningen finns på plats. Konferensen arrangeras av Tävlingssektionen centralt och frågor som behandlas är framförallt uppföljning på det arbete som gjordes under tävlingskonferensen i januari.

Frågor som tas upp är bland annat:

  • ponnyryttaråldern
  • barns tävlande
  • tävlingsadministration

Vi kommer nu att starta igång arbetet med presentationer ifrån arbetsgrupperna kring vad som hänt sedan sist, och processa i arbetsgrupper utifrån det.

Vi återkommer med fler rapporteringar under helgen!

Lärorikt och väldigt roligt!

Är de två ord jag vill använda för att beskriva lördagens utbildning. I helgen har vi i CUS tillsammans med världens bästa Sandra och Fanny gått en utbildning arrangerad av SISU. Denna var två dagar lång, men jag var tvungen att åka hem till Norrland redan lördagkväll så ska berätta lite om lördagen då jag hade möjlighet att vara med.

För att kunna komma igång tidigt på lördagen så åkte vi alla till Stockholm redan fredagkväll, men då det blev väldigt sent för mig och Ellen som flög från Luleå så var det bums i säng där vi slocknade ganska fort. På lördagen började vi dagen med att tillsammans med Fanny gå igenom de utbildningar som vi i CUS arrangerar. Det blev mycket diskussioner och väldigt många kloka tankar som kom fram.

Men efter lunch var det dags för oss att utbildas. Då vi är en ganska ny konstellation så fick vi börja med att göra ett test som beskrev olika personlighetstyper. Andreas, som höll i utbildningen, menade på att det viktigaste i en grupp är inte att man är olika utan att man är medveten om sina likheter och olikheter. Personlighetstyperna visualiserades som grön, röd och blå, på bilden nedan kan ni se lite hur vår grupp såg ut enligt detta test.

bild (9)

Varje namn fick en pil som beskrev hur man beter sig i olika situationer. Där pilen börjar befinner man sig i en trygg situation och vid pilens slut beskrivs det beteende man kan ha i en konflikt. Som ni ser var det en viss spridning på oss, vilket förstås är spännande! När Andreas beskrev det olika personlighetstyperna var det även många stunder vi kände igen oss, så det resulterade i en hel del skratt.

Den del av helgen jag hade möjlighet att delta var verkligen toppen! Jag blir lika glad varje gång jag får jobba med världens bästa styrelse.